Generellt CAD
CAD är en förkortning för ”Computer Aided Design”, på svenska ”datorstödd konstruktion”. Begreppet omfattar alla sätt att använda datorbaserade hjälpmedel för att skapa, ändra, analysera eller optimerar en konstruktion, men i första hand brukar begreppet användas för att skapa och underhålla ritningar.
CAM är en förkortning för ”Computer Aided Manufacturing”, på svenska ”datorstödd tillverkning”. Begreppet brukar främst användas om mekaniska produkter.
Tekniken brukar härledas så långt tillbaka som 1950-talet. Under 1960-talet i USA utvecklades den första generationen kommersiella CAD-system. Under 1970-talet baserades CAD-systemen fortfarande på minidatorer och var därför mycket kostsamma. Ändå handlade det om lösningar som i dagens perspektiv var väldigt primitiva, extremt dyra ”elektroniska ritplankor”. Introduktionen av IBM PC år 1981 innebar ett genombrott för persondatorerna, vilka fick en revolutionerande effekt på CAD-tekniken. Redan året efter – 1982 – lanserades den första versionen av AutoCAD, det första CAD-programmet utvecklat för persondator. Successivt slog de nya persondatorbaserade lösningarna ut den äldre tekniken, samtidigt som CAD-systemen utvecklades både mot alltmer avancerade lösningar, och mot enklare och billigare program. Utbudet idag är enormt och med en funktionalitet och prisbild som man bara kunde drömma om i början av 1980-talet.
CAD används idag överallt där tekniska system konstrueras och dokumenteras. Manuellt rit- och konstruktionsarbete med papper, penna och ritplanka förekommer i princip inte längre. Den som vill köpa en ritplanka får vända sig till antikhandeln.
En konstruktör som använder CAD i sitt arbete är per definition en CAD-konstruktör. Eftersom så gott som allt konstruktionsarbete idag görs med hjälp av CAD blir begreppen ”konstruktör” och ”CAD-konstruktör” därmed i praktiken närmast synonyma. Den avancerade CAD-konstruktören är vanligtvis ingenjör, medan yrkesutbildning ofta är tillräckligt för enklare CAD-konstruktionsarbete.
Effektiviteten i konstruktions- och dokumentationsarbetet har ökat dramatiskt med hjälp av CAD-tekniken. Kvaliteten och detaljnivån på dokumentationen har förbättrats enormt, vilket har lett till kostnadsbesparingar i alla led, från konstruktion, via produktion, till underhåll och avveckling
Elschema är ett samlingsbegrepp för en rad dokumenttyper i en dokumentation av en elektrisk anläggning. Den kanske mest framträdande av dessa dokumenttyper är kretsschemat, ett dokument som visar hur en elektrisk anläggning fungerar.
Ett kretsschema visar i schematisk form hur önskade funktioner skall realiseras med hjälp av produkter. Kretsschemat visar vad som är kopplat till vad. Vanligtvis är kretsschemat funktionsorienterat, dvs. det är ritat på ett sådant sätt att funktionen är så lätt att följa som möjligt.
Ett kopplingsschema eller förbindningsschema är en grafisk motsvarighet till en förbindningstabell. Det visar exakt hur de olika produkterna (komponenterna) i en elektrisk konstruktion skall kopplas ihop med hjälp av trådar och kablar. Syftet med kopplingsschemat är att vara underlag för elektrikerns arbete att koppla ihop anläggningen. Kopplingsschemat är placeringsorienterat till sin karaktär, dvs. det visar hur produkterna kopplas samman fysiskt. Funktionen framgår dock inte så tydligt.
En layout-ritning visar hur elektriska komponenter sitter monterade fysiskt, ofta i ett elskåp, en så kallad skåplayout. Layout-ritningen är oftast skalriktig och mer eller mindre detaljerad. I det ena extremfallet är layouten kraftigt förenklad med enkla rutor som symboliserar komponenterna. I den andra extremen används detaljerade 3D-modeller och rendering, så att skåplayouten nästan ser ut som ett fotografi av den färdiga konstruktionen.
Elscheman av olika slag, såsom kretsscheman, kopplingsscheman och enlinjescheman, ritas med schemasymboler som motsvarar produkter, samt linjer som motsvarar förbindningar mellan produkterna. Det finns flera nationella standarder för schemasymboler, som till exempel ANSI (American National Standards Institute) från USA. Det finns emellertid bara en global standard, nämligen IEC (International Electrotechnical Commission).
IEC60617 är den internationella standarden för kretsschemasymboler. Standarden har varit giltig sedan 1980-talet.
IEC61082 har sitt ursprung under 1990-talet och definierar bland annat hur texter runt symboler och i ritningshuvuden skall placeras.
IEC81346 med ursprung från 00-talet definierar hur referensbeteckningar (postbeteckningar) skall byggas upp och hur anläggningar skall struktureras.
IEC81714, också ursprungligen från 00-talet, vidareutvecklar principerna i IEC617 och IEC1082. Den anger riktlinjer för hur symboler skall utformas med textplaceringar och andra detaljer speciellt inriktat på användningen i CAD-system.
ECLASS (tidigare eCl@ss) är det enda världsomspännande klassificeringssystemet för produkter och tjänster. ECLASS stöder digitalt utbyte av produktbeskrivningar (”katalogdata”) och tjänstebeskrivningar och definieras av IEC 61360 (populärt ”IEC1360”).
cadett ELSA är en komplett CAD-programvara för elschemakonstruktion baserad på aktuell branschstandard. Programvaran har främst utvecklats i Sverige och Tyskland.
Boka en gratis demonstration av cadett ELSA genom att fylla i dina uppgifter här:
Om du saknar användarnamn och lösenord, eller om du har glömt ditt lösenord, gå in under ”Support” och välj ”Lösenordsbegäran”.
